Frågor och svar om sol
Solparker är ett nytt inslag i den svenska energimixen, och det finns många frågor om solenergi, både som energislag och om hur solparker kan påverka omgivningen. Vi har tagit fram svar på några av de vanligaste frågorna vi får.
Även branschföreningarna Svensk solenergi , och Nätverket för solparker, har svarat på vanligt förekommande frågor om solkraft.
Om du har en specifik fråga om solenergi som du inte hittar här, skicka gärna ett mejl till vår Projektchef sol Weronica Andersson.
Solens strålar är nästintill en oändlig källa och det är möjligt att utvinna solenergi året om. Solenergi är ett av de billigaste energislagen i världen. Bland annat tack vare låga driftkostnader och för att det inte är kostsamt att ansluta en solpark till elnätet. Det går även snabbt att bygga en solpark, i bästa fall endast 1–1,5 år.
Solparker är tillfälliga installationer som inte kräver permanenta ingrepp på marken, till skillnad från anläggning av exempelvis fastigheter eller infrastruktur. De enda ”byggnader” som uppförs är mindre transformatorstationer för att leda elen som produceras från solparken ut till elnätet.
Vissa förutsättningar måste finnas för att en solpark ska kunna byggas. En avgörande faktor är närhet till elnät och anslutningsmöjligheter i form av tillgänglig kapacitet. Närheten till elnätet är inte bara avgörande ur ett teknisk och ekonomiskt perspektiv, det innebär också mindre intrång än om elnätet behöver byggas ut. Utöver detta ska markförutsättningarna vara goda. Idag finns det tekniska möjligheter att bygga på både jordbruksmark och skogsmark. Byggbarheten och planförutsättningar bedöms från fall till fall. En plan mark med sammanhängande ytor är såklart mycket fördelaktigt.
Först skrivs ett arrendeavtal som reglerar hur markägaren arrenderar ut sin mark i syfte att bygga en solpark. Efter utredning och planering och slutligen godkännande kan själva byggnationen påbörjas. Det första steget är att förbereda marken och bekräfta att allt stämmer överens med den planering som genomförts. Sedan görs markberedning där man bland annat gräver ned kabelnät. Efter att markberedningen är gjord kan arbetet med ställningen och solpanelerna påbörjas. Ställningen som solpanelerna monteras på pålas ned i marken. Djupet av pålningen beror på markens förutsättningar. När ställningen är på plats monteras solpanelerna. Under byggnationsfasen byggs även de transformatorstationer som behövs inom parken för att kunna ansluta till elnätet.
Runt solcellsanläggningen uppförs generellt ett stängsel av säkerhetsskäl för att förhindra intrång då en solpark räknas som högspänningsanläggning. I vissa fall kan även häckar eller träd planteras längs stängslet, dels för att minska den visuella påverkan, dels bidra till en ökad biologisk mångfald.
Även om efterfrågan på el ofta är störst på vintern påverkas elpriset, inte minst i södra Sverige, av att behovet överstiger utbudet under fler delar av året. Under 2022 var elpriserna i elområde 4 som högst i augusti, och under 2021 var prisskillnaden mellan elområde 4 och 3 som allra störst i juni – det vill säga samtidigt som solel har störst potential att bidra till att jämna ut priserna. Enligt en rapport från Sweco kan ny solkraft bidra med lika stor sänkning av elpriset i elområde 4 som om motsvarande mängd ny kärnkraft eller havsbaserad vindkraft byggs ut. Dessutom kommer den ökade efterfrågan på ny el för omställningen mot fossilfrihet att fördelas över en mer jämn fördelning under året.
Ja, oftast hägnas solparken in av säkerhetsskäl. Dock lämnas viltpassager för djurlivet och markägaren har tillgång till marken, speciellt ifall odling eller boskap samexisterar inom området av solparken.
Fördelen med solparker är att de inte påverkar på annat sätt än synlighet, vilket begränsar påverkan på närmiljön. Det finns ingen forskning som tyder på att solparker påverkar miljön negativt. Samtidigt innebär inte minst större solparker en förändring av landskapsbilden som kan uppfattas på olika sätt. Att uttala sig om en generell positiv eller negativ påverkan på fastighetsvärden är därför svårt. Däremot vet vi att det finns stort behov av mer billig el för att minska utgifterna både för företag, lantbrukare och hushåll, vilket solparker har stor potential att bidra till.
Återvinning av solpaneler omfattas av det så kallade WEEE-direktivet (2012/19/EU) som reglerar återvinning av elektroniska produkter. Direktivet har implementerats i svensk lagstiftning genom avfallsförordningen (2020:614) och Naturvårdsverkets föreskrifter om yrkesmässig lagring och behandling av elavfall som omfattas av producentansvar, NFS 2018:11. Reglerna innebär att alla som säljer solpaneler på den europeiska marknaden omfattas av ett producentansvar som ska säkerställa att produkten återvinns.
På ungefär 2,5 år har en solpark producerat likvärdigt mycket energi som gått åt för tillverkningen. Efter denna tid fortsätter solparken producera förnybar el i upp till 35 år.
Under 2023 bidrog solkraft med nästan 3 TWh el i Sverige, en ökning med cirka 58% jämfört med 2022. Enligt Energimyndighetens senaste statistik står solenergi för cirka 2% av den totala energiproduktionen i Sverige idag.