Så här går det till

Projektutveckling omfattar hela processen för att bygga en vindpark, från den första projektidén till genomförande och driftsättning av turbinerna.

Från att vi hittar en lämplig plats för en vindkraftspark och skriver avtal med markägarna, till att vi har ett lagakraftvunnet miljötillstånd och påbörjar byggnationen tar det lång tid, i de flesta fall sju till tio år. Grundliga undersökningar av både natur- och kulturmiljöer, liksom geotekniska förutsättningar görs av projektområdet och där vägar och internt elnät behöver anläggas. Eventuell påverkan på människor, djur och växter i området bedöms. Samråd och dialog hålls med myndigheter, närboende, allmänhet och andra berörda för att samla in synpunkter.

Här beskriver vi kort vad vi gör i de olika stegen från idé till en färdig vindpark.

Angelica Widing
Angelica
Widing
Projektchef vindkraft an.widing@wpd.se
Tfn +46 (0)8 501 091 72

Vi börjar varje projekt med en idé och en rad frågeställningar. Vilka förutsättningar och begränsningar finns på platsen? Vi tar särskild hänsyn till människor, djur, växter och landskap. Vi tittar på vilka områden som är bäst för vindkraftsprojekt utifrån bland annat följande kriterier:

  • vindpotential
  • topografi
  • artskydd
  • platser som inte är lämpade, till exempel avstånd från bostadsområden eller naturreservat, kända restriktioner på grund av militära eller civila flyg m.m.
  • tidig dialog med länsstyrelse, kommun och andra nyckelintressenter för att lära om platsen

 

Resultatet av utvärderingen ger en bild av om en vindkraftspark är tänkbar ur ett tekniskt perspektiv samt utifrån miljöpåverkan och planbestämmelser. Lämpliga områden för vindkraft kan pekas ut via riksintressen och/eller kommunal planering.

Nyttjanderätt till marken är centralt för vidare planering och genomförande av en vindkraftspark.

Våra projektutvecklare tar fram skräddarsydda koncept för nyttjanderättsavtal eller arrendeavtal i dialog med markägare.

Som en del av tillståndsprocessen gör vi en omfattande granskning och utvärdering av möjlig påverkan på fauna och flora. Vi beställer inventeringar och analyser av skyddade arter från oberoende experter som utvärderar fakta och sammanställer en rapport.

Nästa steg är att se närmare på hur mycket energi vi kan få från vinden. Det gör vi med hjälp av vindmätningar på plats och finns det andra vindkraftverk i närheten så tittar vi på hur mycket el de producerar. Därefter använder vi de här insikterna för att planera ekonomin och välja vilka vindkraftverk som är mest lämpliga.

När vi har all information om marken, naturen och vinden så gör vi en detaljerad plan för hur vi ska bygga. Den här planen blir grund för tillståndsprocessen.

När vi uppskattar att projektet kan förverkligas så börjar vi planera för genomförandet. Det innebär bland annat att vi bjuder in till samråd med myndigheter, närboende, allmänhet och andra berörda av vindkraftsprojektet. Samråd är den del av tillståndsprocessen där de som berörs av projektet kan ställa frågor och bidra med viktig information och synpunkter. All information vi får in från samrådsprocessen sammanställs i en samrådsredogörelse som ingår i ansökan.

Ansökan om miljötillstånd för vindkraftsparken lämnas till miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen för prövning. Till ansökan bifogas också en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som beskriver olika aspekter som konsekvensbedöms och omfattar bland annat: markanvändning och naturresurser, naturmiljö, hydrologi, fåglar, fladdermöss, friluftsliv och rekreation, landskapsbild, kulturmiljö, närboende/ hälsa inkl. ljud och skugga, risk och säkerhet.

Miljötillstånd kan endast ges om kommunen har tillstyrkt ansökan.
Miljöprövningsdelegationens beslut om tillstånd för vindkraftsparken kan överklagas till nästa instans, mark- och miljödomstolen. Mark- och miljödomstolens dom i målet kan i sin tur överklagas till sista juridiska instans, Mark- och miljööverdomstolen, som då beslutar om målet får prövningstillstånd eller inte. Nekas målet prövningstillstånd vinner domen laga kraft och kan inte överklagas.

För anslutning till elnätet så fastställer vi relevanta parametrar och kontaktar den aktuella nätoperatören. Därefter följer en teknisk och ekonomisk analys av olika nätanslutningsalternativ. Vi planerar även för att säkerställa ett smidigt samspel mellan vindkraftspark, vindkraftsoperatör och nätoperatör i framtiden.

Nästa steg är att säkra finansiering av projektet. Om projektet får tillstånd och vi bedömer att projektet är tillräckligt lönsamt tas ett investeringsbeslut och byggnation påbörjas kort därefter. Normalt har vi eget kapital samt säkrar lån från banker.

Nu är det dags att upphandla vindkraftverken, vi fokuserar på verkens långsiktiga tillförlitlighet och kostnadseffektivitet. Av den anledningen förlitar vi oss enbart på mogen teknologi från välrenommerade tillverkare. Det är viktigt att klargöra följande frågor:

  • Vilken typ av vindkraftverk är bäst lämpad för den specifika platsen, kan man lita på att den är tillgänglig samt är prisvärd och försäkringsbar?
  • Finns de nödvändiga strukturerna på plats för underhåll och reparation eller kan de skapas?

Vi projektleder hela bygget av vindkraftsparken och samordnar byggarbetet med alla inblandade. I grova drag sker följande steg: avverkning, markberedning, väg- och kabelarbeten, fibernät och jordlinor, fundament. Sista steget är monteringen av vindkraftverken, som installeras, testas och slutligen sätts i drift.

Våra vindkraftsparker producerar el under cirka 90–95 procent av tiden, i ungefär 25–30 år. Tillstånd för vindkraftverk är alltid tidsbegränsade. Det sker löpande service och underhåll av vindkraftverken på plats och dessutom fjärrövervakas de dygnet runt under årets alla timmar.

När verken har uppnått sin livslängd monteras de ned av ägaren och området återställs utifrån de krav som ställs av tillsynsmyndigheten. Det mesta av materialet kan återvinnas. Det avsätts pengar till avvecklingen redan innan vindkraftsparken byggs och det är Länsstyrelsen som bestämmer vilket belopp som är tillräckligt.