Det har varit jätteroligt och häftigt att vara med och planera, att hugga upp för vägar och sedan se grävmaskinen slutföra arbetet. Nu är vindparken äntligen igång! Och vi ser flera positiva resultat, såklart den förnybara elen, men även för framkomlighet och jakt.
Entreprenadarbetarna och markägarna Dan och Dag Konradsson, äger grannfastigheten till vindkraftverken i Stöllsäterberget, på gränsen mellan Dalarna och Värmland. Markägare till marken som vikdraftverket står på är Dan och Dags far och de har varit involverade i hela processen från tankestadie till entreprenadarbete.
Vi har alltid tyckt om att vistas i skogen sedan vi var småpojkar. Vi var i princip ute varje dag och byggde kojor. Det var så vårt stora intresse för skogen började. I högstadiet började vi arbeta i skogen och när vi gick i gymnasiet köpte vi vår första egna skogsmark. Sedan dess har vi byggt på vårt ägande och vårt intresse har aldrig sinat.
Intresset har funnits länge. Allt vi kan hitta på som ger förnybar energi är positivt. Vi minns inte riktigt hur det kom sig om det var vi som kontaktade wpd eller de oss, men vår fars mark som nu är vindparken Stöllsäterberget som vår mark vätter mot skulle passa väldigt bra, det insåg vi. Skogen i området genererade dessutom ganska dåligt, så vindkraft var självklart en bra lösning.
Inte riktigt. Pappa och vi tog beslutet gemensamt. I något läge togs det in en jurist för att förhandla priser osv, men det blev bara krångligt för alla parter. Det var enklare att prata med wpd direkt.
Vi har varit involverade hela vägen. Och vi har varit på de flesta möten som wpd har hållit i. Det har varit bra information. Vi har kommit med inspel kring vad som kunnat förbättras, både längs vägen och när vårt entreprenadjobb kom i gång på riktigt. När vi väl kom till byggnation så tog det bara två år tills att parken stod där och genererade förnybar el. Det har varit jätteroligt och häftigt att vara med och planera, att hugga upp för vägar och sedan se grävmaskinen slutföra arbetet!
Ja, vi har varit entreprenad och har förberett inför bygget. Allt har flutit på och fungerat bra. Det har varit raka och enkla rör. Men vi fick arbeta i olika omgångar eftersom planen för uthuggningen var lite snålt tilltagen. Därför fick vi hugga, bredda och bredda igen. Men allt har löst sig efter hand.
Egentligen inte. Men man ska ha med sig att det har varit en lång process. Över tio år. Det är ju en utmaning i sig, men det har legat utanför wpd:s kontroll. Vi vill uttrycka att det inte ska behöva vara så här krångligt!
Vi har haft löpande kontakt med olika personer under dessa år och det har varit bra kommunikation med alla. Eftersom det har tagit så lång tid från start till mål har det kommit och gått personer på wpd, men det är kanske oundvikligt över så lång tid.
En annan liten sak som man kan skratta åt så här i efterhand var att snitselbanden som sattes ut för att markera var vi skulle hugga var vita. När snön kom gömde sig markeringarna i snön så vi fick snitsla om. Det är en erfarenhet inför framtiden!
Den här marken ligger mitt emellan Dalarna och Värmland. Ganska avsides och avlägset utan grannar inpå knuten. Därför har vi varit förskonade från motstånd. Någon intressent var emot och en av kommunerna var emot, men det var allt. Det är svårt att förstå att man är emot vindkraftverk som är placerade så här. Det är klart att man inte vill ha det överallt, men så här stör det ingen där det står ute i skogen. Allt går ju dessutom att ta bort om man skulle vilja det. Vi är väldigt tacksamma för att det inte har varit för mycket motstånd, det hade varit tråkigare.
Ja! Vägnätet var väldigt dåligt. Det är en helt annan tillkomlighet nu, både för jakt och virke. De jägare som var skeptiska innan är det inte längre. De har mycket större lycka med jakten efter vårt arbete, det var mycket mer svårjagat tidigare. Jägarkåren är nöjda nu eftersom det är mer öppet och mer tillgängligt. Vi ser en fördel till som kommer komma om några år. Runt om vägarna och ställplatserna kommer det växa upp gräs och lövsly, vilket är mat för älgen. För jaktens skull är det än mer positivt.
Den ekonomiska kompensationen och den förnybara energin är självklara fördelar. Men det finns även annat som vi har upptäckt längs vägen. Dels att vägnätet till skogsfastigheterna blir otroligt bra. Och för jakten är det ett stort plus. En annan fördel som vi inte tänkte på innan är lamporna från parken som syns i skogen. Det är trevligt, för då ser man enkelt riktningen. Det har varit en mycket intressant process, som i och för sig har dragit ut mycket på tiden pga. olika tillståndsprocesser vad vi förstår, men vi är bortsett från det väldigt nöjda!
